47. Scheffer HT (1752) Det hvita Gullet, eller sjunde Metallen, kallat i Spanien, Platina del Pinto,
Pintos, små Silfver, beskrifvit til sin natur, KVA Handl 13:269–275
48. Scheffer HT (1752) Tilläggning om samma Metall, KVA Handl, 13:276–278
49. Bergman T (1777) Anmärkningar om platina, KVA Handl 38:317–328
50. Brandt G (1735) Disseratio de semimetallis, Acta Literaria et Scientiarum Sveciae 4:1–10
51. Cronstedt AF (1751) Rön och Försök Gjorde med en Malm-art, från Los Kobolt Grufvor i
Färiöa Socken och Helsningland, KVA Handl 12:287–292
52. Bergman T (1780) Præcipitations försök med platina, nickel, cobolt och magnesium, KVA
Nya Handl 1:282–293
53. Cronstedt AF (1758) Försök til Mineralogie, eller Mineral-Rikets upställning, Stockholm,
p 183
54. Hisinger W, Berzelius, JJ (1804) Cerium, en ny metal, funnen i Bastnäs Tungsten från
Riddarhyttan i Westmanland, Stockholm
55. Klaproth HM (1804) Chemische Untersuchung des Ochrits, Neues allgemeines Journal der
Chemie 303–316
56. Trofast J (2014) Jac. Berzelius, Upptäckten av cerium, selen, kisel, zirconium och torium,
Ligatum, Lund, p 25–72
57. Carelid G, Nordström J (1965) Torbern Bergman’s Foreign Correspondence, Almqvist &
Wiksell, Uppsala, p XXXI
58. Weeks ME (1956) The Discovery of the Elements, 6 edition, p 304
59. Carelid G, Nordström J (1965) Torbern Bergman’s Foreign Correspondence, Almqvist &
Wiksell, Uppsala, p XXXII
60. Carelid G, Nordström J (1965) Torbern Bergman’s Foreign Correspondence, Almqvist &
Wiksell, Uppsala, p XXXIII
61. Weeks ME (1956) The Discovery of the Elements, 6 edition, Easton, p 304
62. Meyer JCH (1781) Versusche mit der in dem Gubeisen entdeckten weiben metallischen Erde
Schriften der Berlinischen Gesellschaft naturforschender Freunde 2:334–348
63. Nergman T (1782) Commentationes e quarto novorum Reg. Scientarum Societatis
Upsaliensis actorum tomo excerptæ pp. 51–136.Uppsala
64. Bergman T (1784) Commentatio chemica de causa fragilitatis ferri frigidi, Nova Acta Regiæ
Societatis Scientiarum Upsaliensis, 4:51–62
65. Meyer JCF (1784) Das vermeyntliche neue Metall, das Wassereisen, vom Erfinder, Hr.
Hofapotheker Meyer, selbst berichtigt. Chem Ann 1:195–197
66. Klaproth MH (1784) Von dem Wassereisen, als einem mit Phosphorsäure verbundenen
Eisenkalke. Chem Ann 1:390–399
67. Lennartson A (2017) The chemical works of carl wilhelm scheele. Springer, Cham, p 87
68. Scheele CW (1785) Rön, om Ferrum phosphoratum och Sal perlatum, KVA Nya Handl,
6:134–141
References
229
Précédent

- 235/431

Suivant